Linda

Glanshammar 29/6

Igår var vi iväg på tävling, tanken var att starta 90cm och 1 meter, men det blev inte riktigt som planerat..!

Lexie var snäll och så när vi väntade på att få gå in på framridningen/framhoppningen, men jag tyckte själv att det var lite kaos.. hästar överallt och det va alldeles för många inne på framhoppningen!
Det stog max 7 hästar i ryttarmeddelandet men sen så hade tydligen överdomaren sagt att det skulle vara 8 stycken inne.. Det var för mycket ekipage överallt och till och med någon funktionär som släppte in på framhoppningen sa till Ylva och mig att hon tyckte det var för många där inne samtidigt.

När vi kom in så travade jag på lite med Lexie, men eftersom hon är lite mötesskygg så är hon svår att få fram. Tyckte ändå hon kändes okej, lite spänd men det är ju förståeligt då det var längesen både hon och jag var på tävling.
Jag hoppar fram på lilla hindret och på räcket, taggad men reglerbar! När vi sen rider mot oxern och är påväg över så skrittar en tjej ganska nära bakom hindret, så jag får tvärnita med Lexie och efter det sen så blev hon jättespänd och upprörd..

Sedan fick jag henne tyvärr inte på andra tankar innan vi skulle in på banan.. Så resultatet blev att hon först när jag red mot start så gick hon emot både min hand och skänkel, så hon stannade och trilskades lite. Vände om och skulle fatta ny galopp, hon var lite nonchalant så jag tänkte att "jaja hon kan lika gärna trava mot första", men då drar hon världens bakut och jag tappar helt balansen och åker framåt då hon även drar i bromsen så jag glider av ner på backen. Jag slog mig inte alls, men jag hade verkligen änglavakt! När jag ligger på marken så hör jag bara en funktionär som ropar och ser att hon viftar med en flagga, då har Lexie vänt sig om och sparkar efter mig... Så hade jag hunnit sätta mig upp så hade hon antagligen träffat mig rakt i huvudet och vem vet hur det hade gått...?

Jag var inte alla sugen på att starta nästa klass då det inte kändes bra, men tyckte att vi ändå kunde gå in på framhoppningen och känna efter lite. Hon kändes faktiskt som vanligt igen! Travade runt och hon va avslappnad och fin. Hoppade lilla två gånger och det rullade bara på. Tredje gången jag skulle ta det lilla hindret lite lugnt så kom det en tjej på oxern som enligt Ylva såg ut som om hon tänkte rida innanför mig när hon landade, bara det att jag redan hade hunnit börja svänga in mot lilla hindret. Så då åkte hon av sin häst precis bakom oss och efter det blev Lexie lika spänd och upprörd igen när vi kom nära någon annan häst..

Så typiskt! Hör inte folk när man ropar att man ska hoppa eller? Tjejen hade sluppit att åka i backen om hon bara ridit rakt fram efter hon landat. Tydligen så är det ju ingen bra idé att svänga direkt efteråt och nästan rida in i andra ekipage..

Menmen, då beslöt jag mig för att vi skulle åka hem istället och sedan ta nya tag och hoppa i Filipstad nästa vecka :)

Min älskade lilla tokhäst! Tillsammans ska vi gå igenom motgång och framgång! ❤️